Min helt vanliga blogg om mitt inte helt vanliga liv.
Alla har vi våra ljusa & mörka dagar, det gäller att ha tillräckligt många stjärnor som leder en ur mörkret! Det är en styrka i sig att kunna vara svag när man behöver det, att inte alltid behöva vara stark!
Jag är lyckligt lottad som har en magisk familj, fantastiska vänner, en otrolig son och en underbar pojkvän, dom är mina stjärnor i mörkret!
"When you think hope is lost and giving up is all you got. And blue turns black, your confidence is cracked.
There seems no turning back from here.
That's when you can build a bridge of light, that's what turns the wrong so right.
That's when you can't give up the fight.
When your feet are made of stone and you're convinced that you're all alone.
Look at the stars, instead of the dark.
You'll find your heart shines like the sun"
Ett missat tåg, ett lokfel med proppfull ersättningsbuss, tillslut ett tåg till Upplands väsby, pendel till Karlberg, byte & pendel till Kallhäll, PINK PARTY! Älskade människor, coca cola till mig & Neo. Neo lyrisk över människor & självlysande stavar. Sanning och konsekvens resulterade i Extremt(!!!) hårig lapdance, CP-sms och tryckare med Antonios. Neo fick colabubblor i magen blandat med nattvällingen som kom upp i hela hallen, på två jackor en trunk och i en sko sen somnade han. Minniskorna skrattade bara och bjöd på de. Tvätta och torka skrattandes medan Tobias smidde planer på att hämnas när Neo har sin försa fylla om (förhoppningsvis tidigast) ca 18år. Miss BitterFitta kom till festen och tjatade om att alla var 10år yngre (den yngsta på festen var 6år yngre, och det var värdinnan). Sen drog hon :P Sov tillsammans med min älskade Sabrina i soffan och vaknade som en solstråle 9.30, av (B)esviket sms... så då var man sänkt igen. Frukost och film med mina fyra bästa människor och sedan säga hejdå till tre av dom :( Iväg till pendeln till Sundbyberg, Neo somnade, fler (B)esvikna sms. Byta buss som jag fick leta efter i 20minuter och till Solna, (B)esvikna sms. Neo snarkade på bussen Träffa min underbara mamma och julshopade lite. Lunch och sen puss och kram hela dan och iväg till pendeln. Is mellan dörrarna = Försenad pendel, missade tåget. Ringer Ul = Nytt tåg kommer snart. Nytt tåg kommer = går bara till Uppsala. Till Uppsala, köper biljett och får veta att jag bara kommer till Älvkarleby på den. Bryter ihop och ringer gråtandes till Kjell! Väntar 30minuter, Tåg till Tierp, hoppar på buss från Tierp till Älvkarleby, Neo somnar, vaknar och gör i brallan och somnar om. Framme i Älvkarleby efter 2½ timmar (vilket brukar ta 1timme!!!) från Uppsala, blir jag hämtad av Kjell. TACK!! Underbara Kjell som hämtade oss med varm bil. Hem till Kjell och Janeth, får veta det hemskaste om den underbaraste, gråter, får i mig två korvar m. bröd och ett glas mjölk. Sätter mig en stund vid datorn, chattar och mailar, äter tårta och dricker cola, hem till hemmet igen.... Andas iiiiiiin...... Andas uuuuuuuuuut... På topp igen :) Nu ska jag mysa med Neo innan han ska sova Over and Out